Vardagslydnad 2010 del 3

Tisdagen den 14/9

 

- som alltid så började vi kursen med lite teori inne i salen. Då Annelie går igenom vad vi skall göra under kvällen.

 

– Hon berättade lite om förbuds träning. Att vi lär hunden vissa saker den INTE skall få göra. Kanske låter lite knäppt med det är faktiskt något som jag tycker är bra att kunna lära sin hund.

 

– Vi fick kolla på en film snutt först om just detta. Och hur vi ska agera när hunden gör det den INTE ska få göra. Rätt nyttigt att få se någon annan göra övningen innan vi ska ut och göra det med våran egen hund.

 

– När de flesta hade gått ut så stannade jag för att prata med Annelie om Wille och hans boll beteende. Han bli hyper när det är bollar i närheten. Han kan inte släppa det förrän han har en boll i munnen. Och det är jätte svårt att få upp kontakten med Wille igen efter att ha haft en boll i närheten, det räcker med att han hör den studsa så blir han galen och SKA BARA HA DEN, NO MATTER WHAT.! Och hon förstod mig och jag sa de att vi har inga bollar hemma i vardagen för han bli bara stressad av dom. Så hon skulle försöka komma ihåg det.

 

– sen gick vi ut på parkeringen för att träna på det vi såg på videon. De hade satt ut lite olika stationer som vanligt. Vid den stationen som jag började vid var förbud mot köttbullarna. Och där fick jag lite hjälp med Wille av Annelie. Man låter lite mesig och det låter lite mer än vad det är. Men man ska nästan överdriva lite för att hunden ska förstå vad man menar. Så vid denna övning så låg det köttbullar på koner i en rad med ett litet mellanrum. Det vi skulle göra var att gå rakt fram och när hunden gjorde minsta lilla rörelse mot köttbullarna så skulle vi ryta till och sen ”mjäka” sa Annelie. Man skulle typ säga med arg/mesig röst ”men vad gör du för något, så får man inte göra”. Hunden lägger sig i ett underläge och vet med hjälp av vårat tonläge att den har gjort fel. Så Annelie fick hjälpa oss lite så vi skulle förstå hur det skulle låta och se ut. Lite kul faktiskt att man verkligen ser på hunden att den förstår tillslut att den har gjort fel. Sen fick vi prova själva. Med att bara ryta till och fya på hunden.

 

– Förbudsträning är ett bra sätt att jobba på. Men man ska inte Bara jobba med förbud. Man måste jobba med belönings övningar med. Men just förbuds träning behöver hunden i vardagen. Tillslut så förstår hunden att den enbart ska hålla koll på matte eller husse.! Då tittar den inte ens mot köttbullarna. Vilket är suveränt. För så fort den tittar på något den inte ska få göra så kommer den att testa om det är tillåtet att göra som den vill. Och man ska nästa förbjuda blickarna mot köttbullarna.

 

– Nästa ställe vi skulle till var en lite kontakt övning med lös gående hund bredvid sig. Medans Annelie stod med sin hund lite längre bort och lekte. Just för att få dit ett störande moment. Wille var super duktig. Så när man gick där och hunden tvekade vart den skulle så skulle man fya och neja. För att få hunden vid sin sida igen. Efter att jag hade gått fram och tillbaka några gånger så säger Annelie att hon hade till och med en boll i handen när hon lekte med sin hund. HELT OTROLIGT! Jag är inget annat än super glad.! Så det fick vi beröm för och det kändes jätte kul och höra. Jag tänkte på en gång då att ”yes Wille kan sluta ha sådant begär efter bollar”.

 

– Sen var det lite slalom träning mellan pinnar som Sven-erik hade satt upp på en liten gräsplätt vid parkeringen. Där skulle vi gå fram och tillbaka med våra hundar. LÖSA för att kopplet bara trasslar in sig i pinnarna. Jag blir jämnt så nervös när dom säger att vi ska ha dom lösa. Jag litar nog inte helt 100 på min hund. Och det får jag höra. Jag själv måste börja lita på min hund, för gör jag inte det så känner Wille av de och då blir han osäker. Och därmed kan han rymma. Medans om man har bra hållning och är lite mer bestämt i sig så går de bra. Jag säger nu inte att man kan göra detta utan lite träning. Men det är a och o i ett djurförhållande att man ska lita på dom. Djur är inte dumma! Dom känner av oss människor så lätt så ni anar inte.

 

 

- Man får upp många ljus när man går sådana här kurser. Eller jag får ialla fall upp några ljus för varje gång vi kommer från kursen. Allt är så simpelt när man får se och höra hur hunden tänker och reagerar. Man tror inte att det kan vara så lätt och så simpelt. Men jag säger då de, skaffar man sig hund. Så ska man också gå ialla fall någon sorts kurs. Både för din egen men också för hundens skull.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0